När stormen lämnat farstun står orkanen på gården...

Så vart det den här följetongen med jobbet...
Som jag skrev tidigare har jag en kollega som var pappaledig hela januari vilket innebar att jag blev ansvarig för lagret denna tiden och packa alla beställningar till våra kunder. Fine, inget konstigt med det, trivdes rätt bra med att göra lite fysiskt arbete för en gångs skull. Det stora problemet var att jag skulle hinna med större delen av mitt ordinarie arbete inne på kontoret också som mina kolleger inte hade möjlighet att hjälpa mig med.
Det gick, eftersom jag visste att det var enbart januari ut men slutade med en väldigt slitsam månad och totalt 52 övertidstimmar...

Sliten som f-n men dags för februari och jag är inställd på att jobba ifatt mitt gamla sedan blir det i princip halvtidsjobb ett tag framöver istället. Vad händer?
En kollega hemma i 3 dagar pga vård av sjukt barn och lagerkillen insjuknar också några dagar. Suck... Till på köpet var det sista dagen för ytterligare en kollega i torsdags som nu ska åka till Nya Zeeland några månader.
(Tilläggas skall att vi bara är 7 anställda totalt och ett företag som slår omsättningsrekord i princip varje månad...)
Japp, roligt nästan jämnt. Men nu ser jag framemot nästa vecka där jag kanske kan lyckas att gå tidigare några dagar och få tid till lite annat förutom att jobba och sova! Hoppas, hoppas då tant ser ut att ha åldrats 10 år under denna tiden. :-S

Vi har förresten annonserat efter en ny kollega, en kundtjänstmedarbetare. Hade annons i tidningen vid ett tillfälle där ansökningstiden var 1 vecka och förutom den låg det väl ute på arbetsförmedlingen ca 3 veckor fattade jag det som.
Hur många ansökningar som kom in? 370 st!! Skönt nog är det inte mitt ansvar att plöja igenom dem efter ett guldkorn iallafall, alltid nåt! :-)