Back in da business

Kära, kära vänner. Är det någon på sistone som berättat hur underbara ni är?

Ingen nyhet att jag vart borta härifrån ett tag, men trots det vilken enorm omtanke ni visat! Fått både mail, sms, på facebook och även här på bloggen underbara meddelande där ni undrar hur det är med mig. Alltså ni, jag är så tårögd nu av denna värmen ni visat, fantastiska människor!
Tyvärr har jag inte varit helt underbar tillbaka på att svara på vissa mail, men det kommer nu i dagarna, jag lovar.

Iallafall nu känner jag att det är dags att återgå till bloggandet igen. Dock är det fortfarande en hel del övertid på jobb, då en kollega är pappaledig nu januari ut så kanske inte blir så många inlägg förrän han är tillbaka och jag får lite lediga kvällar igen...

Varför har jag då varit frånvarande nu i ca två månader? Det blev för mycket är det enkla svaret. Efter att vi avlivat vår älskade misse kom allt ifatt mig. Senaste misslyckandet med IVF i höstas som vi trodde så mycket på, katten givetvis, all övertid och press på jobb pga min kollega/kontorschef som blev sjuk i maj samt diverse andra saker som känns som bagateller i sammanhanget men blev stort när allt samlades. Kan väl säga att jag mentalt gick in i väggen. Mådde väldigt dåligt psykiskt och rasade i vikt då jag tappade aptiten fullständigt, vilket också påverkade välmåendet. Kände att jag fick stryka en hel del "måsten" även roliga sådana som bloggandet för att komma på banan igen. Jag har jobbat på som vanligt trots stressen, men har trots allt varit skönt då jag slapp "tänka" under denna tiden. Det var som värst när jag hade för mycket tid att bara fundera helt enkelt.
Nu känns det helt ok igen tycker jag. Nog tack vare att jag var lite förståndig och besökte tant doktorn innan jag rasat fullt ner i avgrunden och fick den hjälp jag önskade.
Samt att vi även var iväg i Egypten i början av december gjorde också gott, var väl i samband med den som allt börja vända åt rätt håll igen. En underbar vecka med fint väder och vi gjorde absolut ingenting som inte var avkopplande. Badade tom i havet och blev nafsad i tån av en haj! Kan ha varit en guppy också för den var i den storleken, men känns lite mer macho att säga att det var en haj! Iallafall ett hajyngel... Kanske tom en hajspermie då...

Stora kramar kära vänner, blir inte lika lång paus denna gången. Våra planer om framtiden kommer i mitt nästa inlägg.
Snart är jag tillbaks på era sidor också med kommentarer. Ska dock tilläggas att jag följt era resor rätt flitigt trots allt och fått läsa en hel del både underbara och sorgliga saker på vägen. Nu ska jag försöka vara där för er igen som ni alltid är för mig!

Och förresten... Äntligen är 2010 slut! Nu är det vårt år! Igen... ;-)