Förvirrad...

Vår testdag är satt till den 12 december och jag är redan rastlös och tycker det är skitjobbigt!
Har faktiskt överraskat mig själv med en tanke som nog aldrig slagit mig tidigare! Har alltså suttit och surfat runt efter sierskor och spådamer idag som kan ge mig ett besked redan nu, men känns rätt så meningslöst då jag inte har den blekaste aning om vad/vem jag letar efter. Känns inte så genomtänkt att i ovisshet ringa ett 071-nummer eller hur de startar nuförtiden och betala ca 790 spänn i minuten...

Sedan kommer den andra tanken som jag var väldigt bestämd över senast igår. Jag skall inte testa denna gången förrän tomten kommer! För min del har graviditetstest tidigare alltid varit lika med ett minus och behöver alltså inte spä på dess redan dåliga rykte i min värld med ett minus till. Så blir det ingen mens kan det vara roligt att för en gång skull se ett plus på självaste julafton dessutom!

Ni ser, det vänder tvärt! Ena sekunden vill man veta nu och i nästa kan man likväl vänta en månad... Rätt hopplöst att försöka leva med sig själv ibland faktiskt...

Ruvardag 2, eller 3 kanske?!

Hur räknar man nu ruvardagar? Glömmer det varje gång... Är dag 1 den dagen då ägget sätts tillbaka eller är det dagen efter ET?

Idag känns det bättre i magen och hostandet har lagt sig rejält också. Hade rätt så ont igår med så blev en heldag på soffan och i sängen. I eftermiddag blir det dock att få sig lite frisk luft då vi skall gå iväg och titta på julskyltning. Se om jag kanske hittar någon rolig tomte att ställa innanför dörren så blir det iallafall lite julpyntat i mitt hem i år.
Jag skall ärligt erkänna att jag är ingen julmänniska och tycker inte om denna högtid. För mig är julen förknippat med stress istället för lugn och ro därför tycker jag inte om den. Jag har dock stora förhoppningar att detta skall vända för mig någon gång i framtiden så jag kan lära mig tycka om den igen, men nu och de senaste åren har jag varit väldigt anti som sagt pga stressfaktorn och med allt farande fram och tillbaka. Jag önskar som sagt att det finns hopp för mig och att jag kan bli omvänd, men tills dess kan ni kalla mig Grinchen! ;-)

Läste mina kommentarer på mitt föregående inlägg och där hade vi ytterligare två tjejer som också gjorde ET förra veckan. Spännande!
Mickan, ert ICSI-försök var väldigt likt vårt nu, resultatmässigt och allt! Hade gärna också önskat något ägg till frysen då vi också bara har ett betalt kvar, men varför skall vi ha något i frysen om det ändå skall gå vägen nu? :-)
Anonym, var också i Malmö för ET samma dag bara ett stenkast bort från mig på RMC, då vi går på Öresundskliniken. Håller tummarna att vi alla ska lyckas nu så det blir en bra julklapp. Ni får gärna rapportera här på bloggen eller via mail hur det går för er!

Ruvont..

Jag är nu en ruvare igen! Ett befruktat ägg har fått plats i min livmoder och där stannar det förhoppningsvis ett tag nu. Totalt tömde de 17 äggblåsor, men var rätt så många små. Av dessa fick de ut 7 ägg varav 5 blev befruktade. Ett guldägg finns nu i mig och de andra blev kasserade. Återigen var de bara ok och i den äggdiskriminerande ivf-världen blir det bara frysen om de är av toppkvalité.
Det var den roliga biten! Den jobbiga är att jag fått rejält ont i magen efter äggplocket... Har hållt mig lugn, men hostattackerna som kommer ibland känns väldigt skyldiga till detta. Mest troligt har jag hostat sönder någon så där läckt ut vätska trodde doktorn. Hon checkade också idag med ultraljudet och de var svullna men inom gränsvärdet som de kollar efter. Skulle höra av mig till dem igen om det blev värre under helgen annars är det bara att ta det väldigt lugnt.
Men iallafall en bra dag som jag nu skall tillbringa resten av på soffan med en värmedyna på magen!

Tack alla kära ni för stöttning och peppning! <3

Hope

Idag lever jag på hoppet. Hoppet om att allt fungerar bra i labbet med våra små ägg och att de delar på sig som de ska så det blir ET imorgon. Trots allt har både jag och sambon vart sjuka nu under de två senaste veckorna men hoppas som sagt att det inte påverkat de små liven.
Där finns ett favorithalsband jag haft nu i några år som jag i princip alltid bär och tycker väldigt mycket om. Sedan vi började med ivf har det på nåt vis betytt ännu mer för mig med tanke på dess budskap.
För två veckor sedan när jag var ute och strosade såg jag en liten silverängel i ett skyltfönster som jag fastnade mycket för och tänkte att den kan fungera ihop med mitt favorithalsband. Köpte den givetvis och nu har även den en plats runt min hals.

Så i mitt liv finns nu både en skyddsängel samt att hoppet alltid är nära!

Plockad och färdig

Så var jag äggplockad, förhoppningsvis för sista gången och allt gick bra idag!

Blev orolig i går kväll då jag fick en rejäl dipp i förkylningen och kände mig ordentligt febrig och helt slagen. Blev att gå i säng rätt så tidigt väl preparerad med alvedon, nässpray och hostmedicin. Trots dippen blev det en bra natt där jag "bara" vaknade två gånger så fick en hel del sammanhängande sömn. Vaknade sedan i morse betydligt piggare än igår. Behövde bara tömma nästan och hosta upp otrevligheter som samlat sig över natten sedan kändes det helt ok. Som sagt ett stort steg framåt förkylningsmässigt vilket gjorde gott för psyket också.

Sedan blev det avfärd söderut till Malmö. Kom till kliniken klockan 8.00 där vi blev visade till vårt rum några minuter efteråt. Innan detta passade jag på att ta en snabb titt i en bok som jag och bloggvännen Joanna har gemensamt och där satt en rosa postitlapp med några fina peppande ord till mig. Så rart, tack så mycket Joanna!

Väl inne i rummet tog jag på den fina skjorta som jag skulle bära de närmsta timmarna och sedan kom sköterskan in med en lugnande tablett och sin vagn med otrevliga tillbehör som behövdes för att sätta venflon i armen på mig. Detta gick oförskämt bra idag, lyckades på första försöket vilket var jätteskönt. Sedan gick T iväg för att rasta småttarna och efter det var det dags att ta sig in på op.

Väl inne fick jag lugnande och smärtstillande i armen och härefter fick jag mig en rejäl överraskning. Med tanke på de senaste dagarnas förkylning trodde jag att jag skulle reagera rätt starkt på drogerna och vara rejält groggy under hela proceduren. Men så klar i huvudet jag var idag har jag inte varit någon gång tidigare. Var en intressant upplevelse att faktiskt få följa med på vad som hände på skärmarna framför mig. Den första visade ultraljudet där man såg hur äggblåsorna tömdes en efter en och skärm nummer två var innefrån labbet och visade när de tömde ut vätskan med de eventuella äggen i. Denna såg jag däremot inte så bra tyvärr för mitt ben och doktorns huvud var i vägen. Men som sagt en upplevelse att få vara med och se detta också. Trots att drogerna inte gjorde mig så groggy som tidigare funkade de som tidigare väldigt bra smärtstillande för återigen kände jag inte ett dugg av ingreppet, gjorde inte alls ont.

Efter detta gick vi tillbaka till rummet där jag fick vila i en halvtimme som följdes av lite fika. Sedan kom sköterskan in i rummet och meddelade dagens resultat samt vilken tid vi skall infinna oss på fredag och så var det dags för hemfärd. Var hemma redan efter lunch och eftersom jag ändå kände mig rätt så bra så blev det en bit mat och sedan gick jag för att vila lite. De senaste nätternas sömnlöshet tog nog ut sin rätt för sedan vaknade jag inte förrän klockan 17.00...
Då fick de bli en alvedon för magontet började ge sig till känna och de senaste timmarna har jag tillbringat till att försöka vakna till liv igen.

Iallafall detta var hur min dag har varit. Resultatet förresten! Blev totalt 7 ägg vilket var en liten besvikelse till en början, men i efterhand med tanke på omständigheterna är jag trots allt rätt nöjd. Hoppas vi bara att nästa steg också går som det ska så kan det bli en trevlig helg i ruvarnas tecken!

Yin & Yang

Tack kära ni för alla krya på er hälsningar! Känner redan nu hur de goda blodkropparna håller på att ta över min kropp igen! :-)
Kommer säkert gå bra imorgon, börjar känna mig rätt så nyfiken på vad vi kan ha åstakommit denna gången. Det får vi dock inte reda på förrän på fredag men kan kanske få en liten hint imorgon med hur många ägg som går vidare till andra omgången. Det jag är mest nervös för nu är att jag skall få en hostattack mitt i allt med massa vassa grejer på fel plats... Usch, mindre kul fundering...
Men! Jag har garderat mig med en positiv tanke till ovanstående negativa att eftersom min kropp är lite nersatt pga förkylningen bör jag kanske reagera mer på drogerna och därigenom inte känna någon hostreflex överhuvudtaget!
Det är en överenskommelse jag gjort med mig själv from nu. Så fort där kommer någon tråkig negativ tanke skall jag genast fundera ut minst en positiv motpol som tar bort det dystra. Finns ju alltid två sidor av samma mynt, eller hur? Googlade fram ett exempel på yin & yang här nedan:




YIN-YANG

Mörker-Ljus
Kvinna-Man
Passiv-Aktiv
Månen-Solen
Regn-Solsken
Kyla-Värme
Natt-Dag
Tung-Lätt
Sorg-Glädje
Dal-Berg

Ett ljus i mörkret

Fick svar på mitt mail som jag skickade till kliniken:

Bästa Åsa

Du kan ta febernedsättande (Panodil), men behöver inte oroa dig för febern. Tag Ovitrelle som ordinerat och kom på onsdag morgon, så skall vi ta god hand om dig.

Välkommen

Känns lite bättre nu att de ska ta god hand om mig iallafall!

Snörvel... :-(

Blev till att vara hemma ifrån jobb idag då förkylningen brutit ut ordentligt. Vaknat var varannan timme i natt och totalt avverkat 3 st sovtröjor under småtimmarna som varit dygnsura av svett pga feber.
Idag har jag försökt dricka och vila så mycket som möjligt men inte helt enkelt när man är igentäppt i nosen. Lullar omkring som en halvdöd guldfisk med munnen öppen och kipar efter luft. Var kommer allt snor ifrån?? Känns som jag snart snytit ut hela hjärnan...

Försökte ringa kliniken idag för att höra hur detta kan påverka men de hade stängt för utbildning så jag skickade ett mail istället som jag hoppas de kan svara på inom det snaraste.
Känns lite hopplöst det här men får väl fortsätta hoppas mot alla odds, är ju som sagt inte så mycket jag längre kan styra över. Bara försöka tänka positiva tankar.
Ägglossningsspruta ikväll klockan 22.00 och för tillfället gäller det att hålla tummarna för att förkylningen ska släppa om det nu blir ET för vår del på fredag.

En sömnlös natt

Har knappt sovit en blund i natt. Gick och lade mig vid tolv-tiden med förhoppningar om att jag skulle vara riktigt trött och sova som en stock. Blev inte alls så...
Har vaknat ca en gång i timmen med förbannat ont i halsen och hosta som gjort det omöjligt att försöka sova. Vid halv sju fick jag nog och gick upp och la mig framför tv:n.
Varför kommer detta nu?? Ville ju bara ha de bästa förutsättningarna inför det som komma skall i veckan. Ibland blir man bara så ledsen.

Snälla, inte nu...

Usch, känns som jag börjar bli dålig. Inte rätt läge just nu. Samtidigt kanske inte så märkligt heller med tanke på att jag lever ihop med en smittokälla som varit sjuk sedan i tisdags samt att vi är mitt uppe i influensa- och förkylningstider. Men inte skoj ändå... Har precis sovit två timmar och känner mig helt slut och vissen samt att min aptit är noll.

Har också haft en biverkning av hormonerna denna rundan vilket innebär att jag mått illa i flera dagar nu och det i kombination med ovanstående känns inte riktigt bra för mitt viktläge. Har redan gått ner två kilo denna veckan och jag är en sparris som det är redan i utgångsläget som hade mått bra av och få lite extra hull på kroppen. Försöker iallafall dricka så mycket illamåendet tillåter nu, så får jag ta tag i och äta mer sen när jag mår bättre igen.

Inte mycket att göra åt denna situationen dock hur jobbigt jag än tycker det är. Bara att köpa läget. Får väl se det som en förberedelse, för visst var det så att en förkylning går väl att jämföra med och föda barn? ;-)

Sista helgen med gänget

Så var det äntligen sista helgen med mina två vänner gonal-f och orgalutran. De kommer få umgås med mig tom söndag sedan på måndag är de dumpade för då är det dags för ovitrelle att få komma in i mitt liv igen!

Har varit i Malmö för andra och sista kontrollen idag och det såg väl helt ok ut tyckte doktorn. Det tar sig, kan kanske bli 10 st till äggplock sa hon. 10 ägg... så få med så hög dosering tänkte jag... Men får hoppas att det då är toppägg som kommer ut så spelar det mindre roll.

Funderade på en sak om någon kanske har ett bra svar. Visst alla är vi olika och har olika förutsättningar så mycket har jag listat ut, men vad är det som gör att vissa måste ha väldigt låg dosering på dessa sprutor och vissa som i mitt fall har rätt så hög? Är det någon speciell förutsättning som gör att man är mer mottaglig?

Iallafall, dags igen för äggplock på onsdag den 25/11-2009, och snart bara en månad till julafton. Vart tar tiden vägen??

Spermiebil

Min klinik har skaffat en söt liten spermiebil som jag såg vid vårt besök där igår!

Får vi hoppas att deras slogan stämmer så vi också får ta del av när de gör underverk, annars kanske man kan stämma dem för falsk marknadsföring och på så vis få pengar till ev nya försök hos dem?! Aha, en affärsidé! :-)

Surprise! :-)

Idag var den 1:a kontrollen hur äggfabriken fungerar där inne. Allt verkar gå precis som det ska och har redan tagit sig rätt ordentligt jämfört med föregående försök. Skönt! Nästa kontroll på fredag och då kommer de även bestämma dag för plockandet nästa vecka.

Hörde med dem angående vaccinering mot glada grisen som vi också hade tid till idag. De lämnade givetvis helt och hållet beslutet i mina händer, men i mitt fall rekommenderade de att vänta tills denna processen var klar då jag var mitt uppe i ett försök. Det kan ev finnas risk att vaccinet och dess biverkningar kan påverka mina möjligheter att bli gravid just nu nämligen. Så då tar jag risken/chansen och vänta så får vi hoppas att jag inte blir sjuk innan dess. Sambon fick klara direktiv att ta sprutan. Ansåg de var väldigt vettigt då det även blir ett visst skydd för mig samt att det inte skall påverka något för hans del i denna process.

Och slutligen till det bästa, roligaste, underbaraste grejen idag! Jag har fått en överraskning!
Hade fått en hint på mail tidigare att en surprise väntade på mig på kliniken i en bok om Malmö på sidan 97. Det första jag gjorde var att försöka hitta den här boken. 3:e gången gillt även här! Efter att ha läst om Malmös arkitektur 385 sidor och 270 sidor om företag i Malmö så var jag närma att ge upp... Men då bara uppenbarade den sig längst ner i högen, en bok som kort och gott hette Malmö. Hmm, ögonen är det första du blir blind på... ;-)
Nästan längst bak på sidan 97 satt ett fint rött pappershjärta med några riktigt söta, peppande ord! Blev så glad och allt vidare gick som en dans och visade stolt upp det för min kollega när jag kom tillbaka på jobb!
Vilka underbara vänner man har fått här i bloggvärlden, helt fantastiskt!
Fast hon har det kämpigt med vår gemensamma klinik nu när de skött sig väldigt dåligt är jag ändå tacksam att vi ändå haft den gemensamt och kunnat utbyta erfarenheter, änsålänge dock tyvärr mest på ont men ändå.

Stort tack Joanna för din fina hälsning i verkligheten, du är guld värd! <3

Nu sinar det i grönsakslådan!

Sprutdag 4 idag och nu sinar det i grönsakslådan! (Det är där jag förvarar gonal-f och ovitrelle som behöver ha lite kyla). Alla platser är bra förutom de dåliga! ;-)
Går som sagt undan nu med den högre doseringen. 1 spruta gonal-f räcker till 2 hela dagar och till en halv dosering dag 3.
10 klick skall höras på sprutan tills det är färdigt och det har känts länge när man suttit där... Men änsålänge har det fungerat utan större bekymmer iallafall. Tycker mig också redan känna av en viss biverkning. Tidigare gånger har jag haft lite svårt för att kissa vilket även har kommit nu. Alltså kissa kan jag, men blir jobbigt innan det kommer ut, får ta i lite som ömmar i de sydligare magtrakterna, kommer inte per automatik kan man säga som det gör i normala fall. Får väl hoppas att det skapas för fullt där inne i äggfabriken helt enkelt!

Tidningsartikel

Läste en intressant undersökning i lokalblaskan idag som ingav lite hopp! Hoppas det stämmer!

Nu vet de...

Nu har jag gjort det. Berättat för mamma och pappa. Åkte hem till dem idag och lättade mitt hjärta. När jag väl börjat flöt hela historien på men var väldigt svårt innan de första orden kom. När jag precis börjat prata sken båda två upp och trodde att det var något annat jag hade och berätta... :-(
Om det bara vart så väl, men kommer väl förhoppningsvis inom det snaraste. Sammanfattningsvis gick det bra när allt var berättat och frågestunden var avklarad och vi satt bara och prata länge om allt möjligt bla om mammas graviditeter och förlossningar med mig och min bror. Var ett skönt samtal.
De var väldigt stöttande, framförallt min älskade far, sa inte jättemycket men gav mig en kram som bara den betydde så mycket! (Är och har alltid varit pappas flicka!)
Kära mor var givetvis också stöttande men på ett annat vis. Hon menade på att det var ju skönt att ni får denna hjälpen då löser det ju sig snart! Men mamma, det finns faktiskt ett rätt så tragiskt scenario också, det kanske visar sig att vi aldrig kan få barn. Då blev jag i princip idiotförklarad att så kan jag ju inte tänka. Tänker du på det viset fattar du väl att det blir en enorm stress och det är inte bra om du försöker bli eller är gravid. En viss poäng till henne. Klart man inte ska fundera över det scenariot ännu men finns ändå och gnager i bakhuvudet.
Nu var iallafall detta gjort och de finns här för mig i denna och ev framtida försök. Känns jättebra!

Sprutstart idag, försök 3!

Ikväll är det då dags att sätta igång igen! Gonal-F som tidigare men med höjd dosering även denna gång. 375 står på receptet vilket innebär att en spruta räcker ca 2½ dagar och det kommer bli tio klick per gång innan jag injicerat allt. Kommer bli lite tuffare när jag nu dessutom behöver trycka in nålfan i magen 3 gånger var tredje dag pga denna doseringen... (Gonal-f x 2 samt orgalutran 1 när den tillkommer)
Men det har sagts förr och tål att upprepas, vad gör man inte för att få sin efterlängtade snorvalp? :-) Får vi dock bara hoppas att det blir värt det denna gången!
Första kontrollen är också inbokad och blir nu på tisdag den 17:e, får vi se då om det börjat hända saker!

Har nu också fått min kallelse inför svinvaccinering. Även till det är jag välkommen den 17:e, så det blir nog en hel del funderade i helgen vad jag skall göra om jag skall ta den sprutan eller inte.
Jobbigt, vet inte än vilket som skrämmer mig mest, vaccinet eller influensan. Men det lär visa sig ganska snart!

Så på det igen! Sprutdag 1, försök 3, den 12/11-2009!

Fredagen den 13:e

Så kom då den förbenade mensen. Ny toppnotering, 35 dagar, så sen har jag nog aldrig varit... Hormonerna ställer till det där inne.
Tog graviditetstestet igår morse och det sa klart och tydligt "inte gravid". Ingen större överraskning tyvärr så blev inte alltför ledsen denna gången. Men återigen bekräftat i mitt fall att ta ett graviditetstest tyvärr är bästa sättet att framkalla mens på, så skippar det nog hädanefter! ;-)

Smärtorna i samband med denna tråkiga vecka kom som ett brev på posten vid lunchtid igår och gick nog till sängs redan vid halv nio tiden. Svettats som en hel karl inatt och i morse steg jag upp dubbelvikt från sängen och försökte snabbt hitta något smärtstillande så jag skulle reda ut att ta mig till jobb. Har varit en tuff dag där jag knaprat piller för att hålla mig upprätt, men nu är man då snart igång med allt igen.
Ska börja med sprutorna dag två vilket är imorgon den 12:e. Är lite skrockfull så är trots allt väldigt tacksam att mensen inte startade som imorgon. Kan inte vara ett bra tecken att börja med sprutorna fredagen den 13:e... Iofs skulle det inte gå vägen denna gången heller så hade man ju definitivt haft koll på varför! :-)

Så nu skall jag nog gå och festa till det med en panodil eller alvedon igen och fira att det är sista veckan på länge som jag har mens! Måste vara positiv! :-)

Test imorgon!

Om jag inte visste bättre hade jag varit glad. Men nu gör jag det och tycker bara det känns jobbigt att vänta.
Dag 33 i cykeln idag och mensen lyser fortfarande med sin frånvaro. Har tidigare varit relativt regelbunden mellan 27-29 dagar, men de senaste månaderna med hormoner och sånt har det pendlat mellan 26-33 och ser ut att nå en ny toppnotering denna gången.

Svar nej, tror inte att jag är i närheten av att vara gravid tyvärr, men hade givetvis blivit överlycklig om så skulle vara fallet. Är dock som sagt väldigt tveksam till det alternativet med tanke på tidigare erfarenheter. Så just nu ligger väntan mest på att få köra igång med sprutorna igen så jag kan gå och hoppas om en månad istället.

Funderar faktiskt på att ta ett graviditetstest. Det har ju trots allt genom åren visat sig vara ett väldigt effektivt sätt att få igång mensen... ;-)

Joanna <3

Just nu ligger mina tankar hos Joanna där det inte gick som vi alla önskade. Tänker på dig och har gråtit med dig. Vi finns här alla för dig och hoppas att det snart kommer kännas bättre, än om det kommer göra ont ett bra tag.

Stora tröstande kramar

Blev inte idag heller...

Var hemma hos föräldrarna på fars dag middag tidigare idag. Tänkte för mig själv att nu skall det fanken bli femte gången gillt!

Saken är den att de vet inte om vad vi går igenom och längtan efter barnbarn hos framförallt pappa har blivit allt mer tydlig det senaste året. Min önskan har varit vid båda våra tidigare försök att vänta med att berätta tills vi har fått ett positivt besked och förklara processen i efterhand för dem istället. Efter förra försökets misslyckande hade jag dock gärna velat haft dem där och prata och gråta ut, så då bestämde jag mig för att berätta innan mitt nästa försök iallafall vilket bör starta i veckan som kommer. Jag har träffat dem personligen fem gånger sedan förra försöket och ikväll var det då dags efter att ha fegat ur vid de andra fyra tillfällena. Vad kan jag säga, gick inte idag heller. Varför ska det vara så svårt? Letade efter något rätt tillfälle som inte kom. Är kanske rädd att de skall bli ledsna för vår och sin egen skull, det enda jag vill är ju att berätta en glad nyhet till dem. Och hur startar jag samtalet till dem? Mamma och pappa vi har något att berätta...

Självklart vet jag att de älskar mig lika mycket ändå och kommer stötta och finnas där, men det känns tufft ändå att jag inte kan få barn som alla andras barn får barn.
Tror att jag kommer ta en räddhare-variant nu att berätta på telefon först och åka hem till dem efter samtalet istället. Eller så lyckas jag ta mig i kragen och berätta det live för dem. Fortsättning följer....

Pågående testning

Igår var jag på födelsedagsmiddag hos en vän där vi var 9 tjejer. Jättemysigt att komma iväg lite, känner att jag isolerat mig rätt mycket i lägenheten den sista tiden. Dock blev jag utsatt för prövning igår igen.

En gammal vän jag inte sett på länge var på plats med sin tre månader gamla bebis, barn nummer två. Mitt över mig sitter en tjej som är gravid i tredje månaden med sitt tredje barn. Min bordgranne var också en ny bekantskap, jämngammal med mig och tvåbarnsmor. Största samtalsämnet under kvällen kan ni bara gissa er till vad det handlade om, framförallt med en liten söt bebis på plats som stal en hel del uppmärksamhet.
Blev en liten jobbig kväll på ett sätt men inte direkt på det viset jag hade trott. Var så närma vid något tillfälle att bara berätta för alla vad jag står inför och vad jag änsålänge varit med om så jag iallafall hade haft något att säga. Nu blev jag istället väldigt tyst och jag stod utan något inlägg i de flesta diskussioner. Detta var faktiskt det som kändes jobbigast att det blev konstigt rent samtalsmässigt, att inte kunna deltaga på det viset som jag kanske egentligen önskade.
Var ute en sväng under kvällen och pratade med min bordsgranne som jag dock öppnade mig lite för, blev en viss sanning med modifikation. Sa att vi stod inför ivf men inte satt igång ännu. Detta blev ett väldigt skönt samtal då det visade sig att hon hade väldigt bra insikt i detta ämne med 4 bekanta par till henne som hade gått igenom detta eller skulle gå igång. Hon hade även själv inte haft det helt enkelt med 2 utomkvedshavandeskap, så kände till några baksidor.
Så sammanfattningsvis var det en väldigt trevlig kväll trots allt, så får nog säga att jag klarade detta testet!

Har också konstaterat återigen att allt sådant här med andras graviditeter och bebisar är betydligt enklare att hantera när man har ett nytt försök precis framför sig och hoppet för en själv är som högst.

Allt gammalt förträngt!

Tack för att ni finns! Allt känns genast bra igen och gårdagen är glömd och förträngd!

Lite svar på några kommentarer på mitt föregående inlägg. Jo, mina kolleger vet. Har varit helt öppen om det på jobb då det blev väldigt besvärligt att ljuga vid mitt första försök. Så det gjorde det ännu märkligare, men de har väl inte tänkt på min situation vid samtalet nu när vi är i ett mellanläge, utan var väl som sagt bara lyckliga för sitt.

Men nu fanken är det dags för mig också! Ska jag sitta där om ett år och prata om vilket bra år 2010 varit för mig! :-)
Och mitt barn ska verkligen skryta om att vara tillverkad i ett glasrör! Vi följer utvecklingen allihop, är inga bakåtsträvare som tillverkar barn i sängen. Gud, vad omodernt! ;-) Bra inlägg ivf-karusell!
Snart är också ytterligare en mail/bloggvän Emma igång. Härligt bara några ynka månader kvar för dem. Kommer gå fort Emma, jag lovar! Utom den sista veckan innan möjligtvis... :-)

Samt nu längtar jag till nästa besök i Malmö. För på kliniken väntar en rolig överraskning till mig som Joanna lämnat! (Ni vet hon med den blå rumpan... ;-)) Så spännande och gör besöket betydligt roligare! Tack käre vän!

Ha nu en trevlig helg allesammans!

Gravid?? Skulle väl inte tro det...

Dag 29 i den förbenade cykeln idag och mensen lyser fortfarande med sin frånvaro. Inga känningar på att den är på gång heller. Kan kanske vara så att jag är gravid? Skulle inte tro det, stog ju inte på händerna efter vårt gemensamma gympande vid senaste ägglossningen... :-)
Så det är väl bara att vänta som vanligt!

Min dag idag började bra. Pigg när jag skulle gå upp för ovanlighetens skull och allt kändes bra när jag kom till jobbet snackade lite allmänt skit med två av kollegorna (tjej+kille). Sedan kom samtal in på något som blev väldigt jobbigt och min braiga dag blev mindre bra för ett tag. Killen har jobbat hos oss exakt ett år på dagens datum och han blev pappa för knappt två månader sedan.
Tjej: Åh, grattis på din ettårsdag! Känns allt bra?
Kille: Jo, allt känns bara bra.
Tjej: Tänk så mycket som har hänt under detta året. Du har varit med och skapat ett litet liv, så underbart det måste kännas!
Kille: Det är en helt fantastisk känsla. Och du har ju också varit med om en del. Du har ju träffat kille den senaste tiden. Blir det snart smått för er också, är ju bara en tidsfråga!
Tjej: Det får nog dröja lite till men det kommer ju!

Snyft, kändes väldigt jobbigt. Har ändå lyckats hålla rätt så bra distans till det tidigare när det pratats om killens nytillskott och enbart varit glad för hans skull, men detta väckte upp en hel del känslor. Vet inte om någon av dem insåg efter ovanstående sagda ord att det kanske blev lite fel i min närvaro, kom nämligen inget påstående sen vad som hänt min senaste tid. Fick gå ut en liten sväng för att inte tårarna skulle komma sedan var jag väldigt tyst den närmsta timmen. Usch, varför gör det så ont ibland fast det inte var något medvetet riktat ont mot mig. De var ju bara lyckliga för sitt. Dagen blev iallafall bättre sedan igen och nu känns allt helt ok. Alltid något!