Sidor

14 november 2009

Nu vet de...


Nu har jag gjort det. Berättat för mamma och pappa. Åkte hem till dem idag och lättade mitt hjärta. När jag väl börjat flöt hela historien på men var väldigt svårt innan de första orden kom. När jag precis börjat prata sken båda två upp och trodde att det var något annat jag hade och berätta... :-(
Om det bara vart så väl, men kommer väl förhoppningsvis inom det snaraste. Sammanfattningsvis gick det bra när allt var berättat och frågestunden var avklarad och vi satt bara och prata länge om allt möjligt bla om mammas graviditeter och förlossningar med mig och min bror. Var ett skönt samtal.
De var väldigt stöttande, framförallt min älskade far, sa inte jättemycket men gav mig en kram som bara den betydde så mycket! (Är och har alltid varit pappas flicka!)
Kära mor var givetvis också stöttande men på ett annat vis. Hon menade på att det var ju skönt att ni får denna hjälpen då löser det ju sig snart! Men mamma, det finns faktiskt ett rätt så tragiskt scenario också, det kanske visar sig att vi aldrig kan få barn. Då blev jag i princip idiotförklarad att så kan jag ju inte tänka. Tänker du på det viset fattar du väl att det blir en enorm stress och det är inte bra om du försöker bli eller är gravid. En viss poäng till henne. Klart man inte ska fundera över det scenariot ännu men finns ändå och gnager i bakhuvudet.
Nu var iallafall detta gjort och de finns här för mig i denna och ev framtida försök. Känns jättebra!

5 kommentarer:

M sa...

Va skönt att du berättat! Själv tog det emot jättemycket att säga det till min mamma ( hon är den enda som vet ) Men på något vis tycker jag det är skönt att hon vet! Kul att glädja dom i alla fall, att dom vet att man försöker!! Bara det måste ju göra dom glada!
Kram M

Miss S sa...

Starkt gjort! :-) Kram

IVF-Karusell sa...

Skönt att få lätta sitt hjärta - och att du har stöd ifrån dem, sådant är jättebra!
Har sambon pratat med sina föräldrar?

Vi berättade tidigt för våra föräldrar, innan första försöket. Bara för att det kändes som något som inte gick att hålla hemligt, sen beror det ju såklart på vilken relation man har till sina föräldrar.

Kram!

Åsa sa...

Har alltid tänkt att berätta för dem om detta att vi genomgått provrör men ville hellre göra det i efterhand när allt gått vägen för att glädja dem samtidigt. Men nu när det inte fungerat på två försök kände jag att jag ville ha dem här till det tredje försöket, så man också kan gråta ut till mamma och pappa om det skulle behövas!
Sambons mamma vet pga olika omständigheter, hon är också ett stort stöd. Men inte hans pappa och hans nya sambo. De hamnade i samma kategori som mina föräldrar, skall få veta när allt ev gått vägen.
Kram

MDB sa...

Åh, vad skönt att ha berättat, och roligt att det gick så bra. Hoppas nu att ni får ett lite roligare besked att ge dem inom kort.

Kram.

Skicka en kommentar