Augusti it is

Ja, igår var jag alltså på ett nytt förstabesök hos akupunktören jag besökte inför förra rundan. Är en underbar dam med lång erfarenhet som jag fick stort förtroende för redan då och kände även att dessa behandlingarna är värda varenda krona oavsett resultat.
Jag kan inte säga om det är akupunkturen, örtmedicinerna eller denna fantastiska kvinna som gav resultat och gjorde att jag mådde bättre men något av det eller kombinationen var lyckad iallafall.

Så självklart var det nu dags inför denna rundan att besöka henne igen. Igår handlade det bara om att prata om det som hänt och ställa en diagnos på mitt läge just nu och jag berättade som det var och att jag trots omständigheterna kände mig rätt så stabil just nu.
Började med några standardfrågor som används inom akupunkturen tex hur sömnen är, om jag anser mig vara varm eller kall osv, osv. Gick igenom dessa om det var något som hade ändrats sedan februari och det hade det väl inte gjort. Sedan var det dags för den mest suspekta biten, tungdiagnostik. Alltså man får räcka ut tungan och hon tittar på den och konstaterar en hel del om mitt tillstånd. Detta känns konstigt men redan förra rundan konstaterade hon en hel del sanna saker som jag ej berättat enbart genom detta, och så skedde även denna gången.

Hon gick igenom anteckningarna hon gjort samt bilden av tungan och sa sen till mig att detta stämmer inte. Du mår inte så bra som du säger och du har utelämnat vissa bitar. Sakerna hon sedan nämnde blev lite läskigt då det var mitt i prick hur jag kände inombords både fysiskt och psykiskt men inget jag delat med mig av till någon, inte ens sambon. Vill tillägga att detta är inget jag valde att undanhålla eller ljög om, utan är bitar som jag inte trodde hade betydelse eller spelade någon roll och att jag trots detta faktiskt kännt mig rätt så stabil. Men, det kom fram ändå enbart genom att hon tittat på min tunga. Märkligt, men blir samtidigt förtroendeingivande då det var så rätt det hon sa till mig.

Iallafall konstaterandet som gjordes igår var att hon spontant menade på att det är alldeles för tidigt för mig att köra igång nu och hon kunde sätta pengar på att det kommer gå åt skogen om vi kör i juni. Min kropp är inte redo efter att först ha gått igenom ett utomkved, sedan operation på det samt den psykiska stressen som kommer efter oavsett om jag ville erkänna den för mig själv eller inte. Hon menade på att kroppen behöver tid att läka och psyket komma i balans för att få de allra bästa förutsättningarna samt att få igång blodflödet i bla livmodern, där det inte fanns en chans att något skulle fastna nu.
Rekommendationerna är att vänta med nästa försök till augusti så skulle vi arbeta på detta i sommar. Fick även med mig örtmediciner igen som gjorde gott förra gången inte minst att jag kände mig väldigt harmonisk. Skulle äta dessa nu först i en månad och sedan bokade vi in ett nytt besök i början av juni så lägger vi upp schemat då hur vi kör vidare.

Antingen tror man på detta eller inte. Jag har valt att göra det fast jag normalt är rätt så skeptisk. Men hon har övertygat mig redan i februari att hon vet vad hon pratar om, så efter att funderat en hel del igår kväll väljer jag att lita på hennes ord så det blir alltså att vi väntar tills efter sommaren. Känner mig trots allt rätt bekväm med detta beslut fast jag givetvis helst skulle vilja vara gravid redan, men ska inte skynda in i något som inte känns hundra rätt.
Som jag skrivit innan är jag övertygad om att femte gången är den gången som det kommer hända och då skall detta ske utan några som helst tveksamheter. Så from nu ska vi bara försöka slappna av och försöka njuta så mycket som möjligt under sommaren eftersom det sedan är dags att bli gravid i augusti!