Ruvardag 8

Ruvardag 8 idag och inom en vecka kommer vi få besked hur det har gått.

Känner mig väldigt nere och dyster och har gjort en vecka nu. Den enda ljuspunken var i lördags under melodifestivalen där jag för första gången på länge tänkte på något annat.
Försöker hålla hoppet uppe men är så jävla rädd att det inte ska gå vägen nu heller. Vi är även inne på sista betalda försöket så det oroar mig väl extra det med. Utan småttar i frysen blir det också per automatik dyrare och mer påfrestande att hoppa på en sådan här runda igen.
Hade en mardröm inatt som nog gjort mig ännu mera låg just idag. Precis innan jag vaknade till drömde jag att mensen kom med besked och när jag stiger upp känner jag att det rinner till i trosan. Livrädd tar jag mig in till toaletten, men var bara vaggisen som gav sig till känna. Skönt det, men oron var kvar.
Hur gör man för att orka med? Tycker att den psykiska påfrestningen blir värre och värre också för varje försök...