1 år sedan
23 mars 2010
Ruvardag 30
Dags att skriva ner några tankar igen, har medvetet dragit mig undan från bloggandet några dagar nu. Tanken var att jag skulle försöka tänka på lite annat för att få tiden och gå snabbare och det har ju gått bra. Eller hur... Någon som tror mig?
Nu är det iallafall tisdag och en vecka sedan jag fick min största överraskning någonsin.
Imorgon bitti är det dags för blodprov nummer två och nytt besök hos läkaren på torsdag med ultraljud och svar på vad blodproven har visat.
Jag var väldigt nära nu att skriva att jag kommer få svar på vad som sker inom mig, men nu vågar jag inte längre lita på om det ev kommer en ny tvist som innebär mer väntetid. Men hoppet finns att på torsdag iallafall kanske äntligen få veta. Ovissheten är trots allt det värsta och jobbigaste just nu.
Fick svar på det första blodprovet igår som jag tog i torsdags. Detta i sig säger inte så mycket utan det behövs ytterligare ett som en referens. Men iallafall det visade 382 i värde, vilket är lågt men som sagt tidigt fortfarande så betyder inte det ena eller det andra än. Så de har konstaterat att jag inte har falsktestat iallafall, men det kunde jag själv berättat efter 8 st hemmatest...
Graviditetssymptom? Tycker de lyser med sin frånvaro. Har vissa bitar där jag tycker att kroppen inte fungerar som den brukar, men kan samtidigt bero på att jag inte mått så bra den sista veckan. Ett rejält illamående och jätteboppisar hade kunnat sitta fint nu...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Vilken väntan...! Hoppas det är en vanlig graviditet så att det äntligen har funkat för er!
Jag hade inga speciella symptomer i början av min graviditet heller, men visst söker man efter dem speciellt när läget är så ovisst.
Du ska se att det går bra - have faith!
Kram! ♥
Hej vännen, vilken väntan för dig! Har inte haft mycket internet tid den senaste tiden sa jag har inte sett det här! Vilken grej!! Ah hoppas sa!
Som du vet sa följdes ju mitt HCG väldigt noga när vi plussade. Vilken dag efter ÄP var det när du hade 382 i värde?
Stor stor kram, jag tänker pa dig massor och haller alla tummar och tar. Vet precis hur det känns.
Det måste vara en jobbig väntan du går igenom! Jag hoppas så för dig! Kram
Håller tummarna för dig!
Åh vad jobbigt. Jag har haft utomkved två gånger och väntan andra gången var outhärdlig; man kastades verkligen mellan hopp och förtvivlan (första gången var det mer akut men å andra sidan trodde jag att det var en vanlig grav så inte så kul det heller). Men 382 låter inte jättelågt, mitt pendlade runt 100 andra gången, det kan ju bero lite på var det sitter. Usch, jag lider med dig. Men. Det kan ju vara en vanlig graviditet också! Och vet du, det är ändå ett gott tecken att det funkar mellan er hur det än blir. Håller tummarna för att allt är som det ska!
Tack snälla ni.
Beklagar Anonym för dina två utomkved. Vad har hänt efter dem för er? Och helt riktigt man glömmer ljuspunkterna ibland, vi har ju faktiskt lyckats få till befruktning.
Usch, vilken enormt jobbig resa! Men det är precis som du säger en stor ljuspunkt att ni faktiskt har plussat, då vet ni i alla fall att ni kan bli gravida. Håller tummarna, hårt! Kram
=) Jag tror inte ett dugg på dig. Men försöka duger!
Hoppas jätteboppisarna tittar fram snart. Håller ju tummarna som bara den och det antar jag att Staffan också gör. Eller håller tassarna i alla fall ;)
Nä, fy fan. Nu sitter jag här och är jättenervös tillsammans med dig...måtte det bli torsdag snart. (Då ska jag förresten till kliniken och titta till alla mina ägg!)
KRAM
Jag håller tummarna att allt går bra i dag och att ultraljudet visar nått trevligt. Jag kan berätta att mina gravsymtom har kommit runt v.7-8 och då har de kommit med besked så det är inte alltid man känner nått från början. Stort lycka till!! Kram Karolina
Jodå, jag lyckades bli gravid till slut efter utomkveden. Har dock inga äggledare kvar vilket är lite ledsamt så det är bara ivf som gäller för oss. Men så länge det funkar ska man väl inte klaga:) Jag tror på dig!
Grattis Anonym! Skönt att höra, ville så gärna ha ett lyckligt slut på din historia! :-)
Och Karolina, hoppas jag har symptom att se framemot de närmsta veckorna! (6+3 idag)
Joanna, vem vet? ;-)
Och förresten Nenne, välkommen hit! Lovar att titta in på din sida så fort min ovisshet är över. Svårt att koncentrera mig på så mycket annat nu...
Kram, kram
Håller tummarna stenhårt!
Kram
Min första graviditet var nästan som tagen ur en biologibok, jag mådde illa de veckor jag "skulle" ,började glänsa då jag "skulle". Denna gång spydde jag konstant from. v7-8 tillslut spydde jag tom. blod och det slutade inte förrens v.21-22.. Så hoppas jag INTE att du får.. Men lite lättare symtom hoppas jag innerligt på. Hoppas att allt har gått bra idag.
Kram Karolina(mamma till en IVF-flicka på 17 mån och gravid med FETsyskon i v.26)
Skicka en kommentar