1 år sedan
16 december 2009
Julen är stulen!
Min jul är stulen! Den har blivit kattnappad!!
Som jag nämnt tidigare är inte julen min favorithögtid men har trots allt bemödat mig med lite julpynt. Det hade jag inte mycket för då det tydligen är fler i mitt hem som inte uppskattar denna tiden. Införskaffade några halmbockar och upptäckte att lillbocken hade avlägsnat sig från resten av flocken. Blev lite konfunderad då jag trots omständigheterna fortfarande är någorlunda klar i huvudet och insåg att den kan faktiskt inte sprungit iväg själv...
Men efter lite tankeverksamhet fann jag den lille och den skyldiga till dådet inne i sovrummet innan alltför stor olycka var skedd!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Haha! Misen har hittat en ny kompis!
Ojdå, stackars lilla bocken! :)
Vad har du för favorithögtid istället?
Kram!
Hahaha, vilken mordisk blick den katten har... :)
Hihi, katten uppskattade i allfall ditt julpynt:o)
Joanna, tycker bättre om midsommar när det är varmt och skönt och mindre stress. En av anledningarna att jag inte tycker om julen är att det är rätt så stressigt för oss med en hel del farande hit och dit. Eftersom vi inte har barn är det på vår lott att åka runt till alla... :-(
Pärla, Haha, normalt en glad katt men blev lite arg på mig när jag stal hennes byte! ;-)
hahahhhhaaaaa sitter här o skrattar åt ditt roliga inlägg!!! kram emma
Haha! Men så sööt! Katter är fantastiska mitt i all sorg.. Kram till dig! /Mickan
Vilken fin katt! Känner igen det där med saker som försvinner och kan hittas på lite udda ställen, har en tomte som numera måste stå högt upp i bokhyllan...
Sikken sötis, vad rolig hon är som släpat iväg med halmbocken. Och vilken blick sen! :)
♥-ligt tack för kommentaren när Maja föddes! Ledsen för så sent tack, men dagarna trillar på här hemma när man ska hitta nya rutiner.
Har ni funderat än om ni ska köra vidare i januari?
stor kram!
Men sötnos till katt! Själv har vi kastat ut vår katt i snön bara den tittat mot granen...förra året bet den sönder ljusslingan och gott loss på större andelen av våra julgranskulor. Men han verkar ha förstått, för han går inte ens nära granen:)
Förstår din känsla inför ert "misslyckade" IVF, den här likgiltigheten......blir liksom bare en i raden. Men var beredd att en sorg kan komma efteråt, kort eller lång tid efter....så bli inte chockad. Det är bara det att kroppen måste alltid någon gång bearbeta all sorg vi egentligen borde uppleva......
Lite från mig bara...hoppas er jul blir fantastisk bra!
kramis Lila
Skicka en kommentar