Sidor

30 december 2009

Årskrönika


Året börjar som sagt närma sig sitt slut och har varit ett händelserikt år på flera sätt. Tänkte nu summera lite genom denna årskrönika om våra försök efter ett efterlängtat mirakel!

23 juni var dagen då jag började skriva denna blogg. Något jag aldrig trodde att jag skulle börja med men som jag är väldigt tacksam för att jag trots allt gjorde. Vi är många som sitter i samma båt och så mycket stöd, värme och kärlek jag fått uppleva genom några gamla men framförallt många nyfunna vänner trodde jag inte var möjligt. Ni har varit ett så fantastiskt underbart stöd och jag tror inte alls att jag hade klarat motgångarna som vi haft lika bra om det inte varit för er. Återigen ett stort tack för att ni tar er tid att läsa och finns där!

Det hela startade med, säkert som så många av er också, att jag läste andra bloggar för att söka kunskap om ivf som i början av sommaren stod för dörren. Fastnade då framförallt för en blogg som Micaela (M & M) var författare till och var väl egentligen genom några inlägg med henne som jag bestämde mig då jag insåg vilket stöd det varit för henne. Ett bra beslut som sagt som jag inte ångrat. Ännu iallafall... ;-)

6 maj hade vi vårt första besök på ivf-kliniken Öresund i Malmö. Vår remiss för ivf var skickad redan i slutet av 2008 och vi kunde startat redan i januari 2009 om vi önskat, men då kände vi att det behövdes lite tid att smälta och samla våra tankar för de tråkiga och negativt överraskande besked vi precis fått. Alltså valde vi att avvakta själva ett halvår innan vi startade denna process. Här följde information om vad som komma skall men då vi hade en semester inplanerad till Grekland i mitten av maj bestämdes det att vi skulle starta först i juni månad. Kändes bra för nu var det närma, vi var taggade och redo och först en underbar semester på det!

8 juni startade jag med sprutor och vi hade vårt första ivf-försök. Allt flöt på och det var väldigt spännande allt som hände med kroppen och roliga utflykter till Malmö för att följa utvecklingen på äggblåsorna. Var lite nervös för äggplocket då jag läst att vissa gör det väldigt ont i, men även detta gick som en dans då jag var rejält drogad. Härlig känsla! ;-) Två dagar efter fick vi dock ett väldigt tråkigt besked att inga att mina ägg hade blivit befruktade och vid nästa försök skall de istället testa med icsi, dvs mikroinjektion. Väldigt snopet och jag blev helt förkrossad. Tog ett bra tag innan jag kunde smälta och inse att det inte fungerat. Allt flöt ju bara på så bra?

9 september och dags för icsi-försök 1. Kändes helt ok denna omgången också för nu var det dags för icsi och nu kan ju inget gå fel! Såg med spänning fram emot det som komma skall här också men resorna till Malmö för kontrollerna var inte längre lika roliga. Nu var det vara insättning av embryo som gällde och vi lyckades också få fram ett toppägg som flyttade in i min mage. Härefter fick jag vara med om något nytt på resan och det var väntan inför testdagen. Gick trots allt rätt så bra i bemärkelsen att jag inte hann tänka så mycket då mitt i allt fick jag en helvetesvecka på jobb. Denna påverkade mig dock rätt rejält psykiskt och även om de säger att stress inte skall påverka är jag fortfarande inte helt övertygad på den punkten. Var mycket oro och tårar denna perioden och när mensen sedan dök upp blev jag inte alltför överraskad. Helt förtvivlad även denna gången givetvis men bestämde mig att vid nästa försök skall jag sjukskriva mig en vecka efter insättning och bara slappna av.

12 november var startdagen för icsi-försök nr 2. Hade redan gjort upp med jobb och fått klartecken att jag kunde vara borta en vecka. Underbart, slipper jag fundera på stressen under ruvandet iallafall. Denna gången var sprutorna och farandet till Malmö bara ett måste. Inte ett dugg spännande men något som var tvunget då vi nu äntligen skulle få till en bebis. För denna gången var det dags, tredje gången gillt! Allt flöt på ända till någon dag innan äggplock för då åker både sambon och jag på en dunderförkylning. Japp, varför inte tänkte jag och hoppet flög sin kos för en stund. Var rätt så dålig vid tiden för äggplock och trots lyckan över att lyckats få till ett nytt toppägg så fanns där ändå en skugga som vilade över. Kliniken sa att det inte var någon fara men man är ju rätt så beläst i denna situation (på gott och ont, mycket man snappar upp som nog inte är helt korrekt) så jag insåg ju att feber inte är något bra om man önskar bli gravid. Trots allt var väntan rätt så påfrestande då hoppet kom tillbaka men även denna gången var misslyckandet ett faktum. Ingen graviditet nu heller alltså. Blev inte så förkrossad denna gången, mer uppgiven och likgiltig. Väldigt skrämmande känsla när det känns som man inte längre bryr sig.

Nu samlar vi krafter inför nästa försök, vårt tredje och sista betalda. (Vårt första ivf-försök räknas inte in i de vi får betalda av landstinget då det ej blev någon insättning denna gång om ni funderar över hur jag räknar!) :-) Har kommit fram till att det blir inget för oss i januari både pga att jag kommer ha svårt att vara borta från jobb samt att vi inte känner oss riktigt redo mentalt för ett ev misslyckande. Så nästa runda blir i februari och då ska jag vara fit for fight igen. För nu är det faktiskt dags och vår tur! Igen...

2009 har också varit ett år fyllt av många nya bebisar. Flera av våra vänner har blivit föräldrar så en enorm lycka och även i samband med detta ett visst funderande kring om vi också någonsin kommer få uppleva detta mirakel. Tanken slog mig innan jag började skriva att hade allt gått som planerat vid vårt första försök hade jag snart varit i sjunde månaden...

Förhoppningarna är dock stora inför 2010 att det kommer bli ett bra år på många sätt och jag tror att flera av oss snart får uppleva samma lycka som många runt omkring oss! Här bredvid är en bild på en julklapp som jag fick i år som också ger mig en tro på framtiden. Återigen ett smycke av Efva Attling, en stor favorit som ni nog har förstått vid detta laget. Om det inte syns så tydligt så har denna ringen en inskription som lyder "Tiden kommer".

Med dessa sista ord så vill jag önska er alla en riktigt bra nyårsafton och en god fortsättning! Tack alla för detta året!

Stora kramar Åsa

2 kommentarer:

Timea sa...

Ja, vi alla har tänkt att 2009 blir annorlunda, i alla fall på ett område, när det gäller en bebis.
Men nästa år! 2010 blir vår och jag hoppas verkligen att både du och vi andra också får våra efterlängtade bebisar!
Gott nytt år till dig!
Kram

MDB sa...

God fortsättning till dig också. Hoppas att nästa försök lyckas, och att 2010 blir ett bättre år. Kram!

Skicka en kommentar