Ropa inte hej...

För en gångs skull är jag ute i tid när det gäller en arbetsdag. Så pass att jag tom har tid över att knappa ner några rader innan jag beger mig hemifrån. Saken är den att sambon har bilen idag då han behövde jobba över, så det lämnar mig utan motorfordon. Har cykeln som går att använda, men känns inte så intressant när det spöregnar ute... Väntar nu på att en kollega skall ringa och hämta upp mig, därav min extratid så här på morgonkvisten.

Och då till ett erkänt ordspråk som jag nu fått uppleva... Ropa inte hej förrän du är över bäcken!
Sitter mitt i bäcken nu kan jag säga! Igår infann sig ett rejält illamående som inte släppt än och jag gissar att det nu är progesteronet som ställer till det. Jag hoppas det iallafall, annars har jag ingen aning om varför jag mår som jag gör. Bara att njuta av frånvaron av biverkningar helt enkelt! Det är läxan jag lärt mig nu! Bara hoppas på att jag klarar mig igenom arbetsdagen utan att må för dåligt. Inte kul att vara någon annanstans än på hemmaplan när man mår så här. Men går det så går det, annars får jag ta mig hemåt igen. Svårare är det faktiskt inte.

Dags och bege sig, nu kommer min färdtjänst! ;-) Ha en bra dag!