Jobbig dag

Tuff dag idag också. Sovit dåligt, vaknat tre gånger med mardrömmar, samt vaknade tidigt igen pga värmen. Införskaffade ändå en ac till sovrummet igår, men kan ju inte ha igång den hela natten så var väldigt varmt i morse.
J och jag åkte ner till stranden idag redan vid 10.00, där vi senare fick sällskap av fler vänner. Var mycket trevligt och avkopplande. Fick trots detta en liten dipp idag med, så under eftermiddagen och kvällen har jag känt mig väldigt låg, samt att jag varit öm i brösten hela dagen. Förbannade hormoner och psyke, vad det kan ställa till det ibland!
Två arbetsveckor kvar till semester. Måtte de gå fort...

27 juni 2009

Så var det lördag och det skulle bli skönt med en riktig sovmorgon ihop med T. Gick inte nåt vidare bra... Bor i en lägenhet längst upp och för tillfället i detta underbara väder har vi en inomhustemperatur på 27 grader...
Så dagen började med att man vaknade väldigt tidigt och var slagen pga av för lite sömn. Detta gör inte gör så gott för humöret heller, så dagen startade inte vidare uppåt. Till på köpet har jag mått väldigt illa idag också, vet inte om det kanske kan vara medicinerna som håller på att gå ur kroppen?! Hade dock gärna varit illamående av någon annan anledning...

Igår kom också min goda vän J hem efter två veckor i Frankrike. Och jag ville så gärna dela med mig och berätta för henne vad jag varit med om den sista tiden. Så blev inte fallet... Står fortfarande i valet och kvalet om jag ska säga något till henne nu eller inte, hade varit skönt att känna hennes stöd också. Men det blir nog trots allt inte förrän nästa försök, om inget annat händer på vägen. Kan nog vara skönt att bara vara Åsa i hennes närhet ett tag till, inte Åsa som försöker bli gravid. Framförallt nu under omständigheterna.
Du ska veta J när tidpunkten väl kommer när du läser detta, om det nu sker, att jag så gärna ville berätta för dig men kunde inte just nu.

Lördagskvällen tillbringade vi med att fira en ny vän V, som fyllde 27 år idag. Träffades först hemma hos henne på en fördrink sedan gick vi bort till en liten restaurang inne i stan. Vi åt en väldigt god middag och sedan gick vi till puben bredvid och tog oss någon drink. Maten var fantastisk som vanligt på den restaurangen och till det drack jag vin som, ja nog var väldigt gott egentligen, men smakade inte alls idag. Likväl inne på puben tilltalade det inte med alkohol, inte ens min absoluta favoritdrink... Är väl så att rent psykologiskt hade man ställt in sig att det inte blir mer rusdrycker på ett tag nu, kanske därför. Men nog en dålig teori, hade det varit så att jag inte fått dricka, hade jag nog varit sugen. Motsatseffekten...
Största anledningen var nog trots allt att jag kände mig väldigt låg idag och inte mådde så bra, men i denna situationen när tankarna far runt innanför skallbenet är det väldigt lätt att spekulera.
Var iallafall en trevlig kväll det vi var med på. Blev väl hemgång runt 23.00, medans de andra körde hela spelet med utgång. Kommer iallafall må bättre än dem imorgon! Förhoppningsvis...

Stöd...

Vill bara nämna några ord om en som också varit ett bra stöd på vägen hittills. Det mest fantastiska med detta är att jag aldrig mött människan, vet inte vad hon heter samt att hon vet knappt något om mig.
Bara hur stor betydelse några ord kan ha. Har följt en blogg sedan en tid innan jag själv startade med IVF som jag fastnade ordentligt för. Den är väldigt välskriven, underhållande och känslomässigt berörande, samt att jag fått svar på en hel del frågor från moment som man hade eller skulle/ska vara med om. Skickade ett tack till henne häromdagen och hade fått en väldigt fin stöttande kommentar tillbaka.
Återigen tack M.

26 juni 2009

Fredag och nu var det åter dags att börja jobba. Var rätt så nervös inför första mötet med mina kolleger, bara jag inte skulle börja gråta igen, kände jag att jag inte orkade med det idag också. Nämligen så att har jag väl börjat gråta tar det ett tag innan jag kan sluta, och detta var inget sätt som jag ville börja min arbetsdag på.
Men allt gick bra, var bara en liten tår som brände i ögonvrån vid första mötet. Alla visade stort medlidande och blev både kramar och många vänliga ord. Var lite upp och ner givetvis i humöret hela dagen men satt inte med mina vanliga sysslor utan var mest inne som en "extra resurs" vilket passade utmärkt.

På kvällen var vi inbjudna till svärfar på fotboll och grille, vilket på förhand kändes jättetrevligt. Blev iofs också en bra kväll men med några dippar. På plats var förutom vi både barn och barnbarn både från svärfar och hans sambos sida och med två bebisar på plats blev det lite ledsna tankar emellanåt.
Men det viktigaste av allt som jag var lite rädd för på förhand, var att FRÅGAN inte kom... Frågan som lyder när är det dags för er då att ha barn...

Något bättre idag

Känns något bättre i sinnet idag. Har fortfarande mina stunder där jag bara vill gräva ner mig, men för det mesta sitter jag och tänker framåt och planerar nästa runda. Jag vet ju egentligen att där inte är så mycket att göra åt det som varit.
Mina kära kollegor visade medlidande igår och erbjöd mig att vara ledig idag också. Ett erbjudande jag tacksamt tog emot, då påsarna under ögonen samt huvudvärken sedan allt gråtande igår inte är så behagligt. Så idag har jag tänkt att bara vara och försöka fokusera framåt och samla nya krafter. Min svullna mage håller på att lägga sig idag också känns det som, mycket skönt.
Blev ytterligare ett samtal igår med läkare Fredrik då vi funderade lite under eftermiddagen. Vi vill givetvis sätta igång så fort som möjligt igen, men nu är det sommar... Visst, underbar tid på året men innebär också semesterstängt på kliniken tom den 17 augusti. Så efter ett första samtal kom vi fram till att sätta igång igen i september. Känns väldigt långt borta i denna stund... Hela 2½ månad.. Nästan som flera år!! ;-)
Skämt åsido, går tydligen att dra lite på smilbanden idag måste ändå vara ett gott tecken.
Vi beslutade dock eftersom jag redan har recept utskrivna för tre behandlingar till så fick vi grönt ljus att sätta igång redan i augusti om nu mensen infaller rätt med den 17:e när de öppnar igen. Så det är bara att hålla tummarna nu för att den skall vara någon dag sen nu två månader i rad.
Har lyckats vara tre veckor sen en gång i mitt liv. Var 17 år och trodde jag var gravid vilket inte var önskvärt vid den tidpunkten. Så kanske skall gå och hoppas att jag är gravid nu?!
Mindre troligt att det funkar denna gången...

En olycka kommer sällan ensam...

Fick även ett samtal under eftermiddagen från SEB. De undrade om jag varit i England idag kl 14.00 och försökt ta ut 16.000 kr från mitt konto?!

Givetvis inte. Kortet skimmat...

ICSI-behandlingen är egentligen en IVF-procedur förutom att en extra handling utförs i laboratorium. Skillnaden ligger nämligen i det sätt som spermierna och ägget förs samman. Vid en IVF-behandling placeras många (minst några tiotal tusen) friska och rörliga spermier i en skål med ägget med förhoppningen om att en spermie med egen kraft tränger in i ägget. Vid ICSI förs en utvald spermie direkt in i ägget.

Fan, fan, fan...

Telefonen ringde trots allt. Klockan 11.30. Hej, det här är Fredrik från IVF-kliniken. Jag har tyvärr dåliga nyheter...

Jo, det hade jag listat ut några sekunder tidigare när det stod dolt nummer på mobilen. Var precis på väg att sätta mig i bilen för att hämta T så ringde det. I min enfald trodde jag "faran" var över då jag inte hört av dem tidigare, men så var tyvärr inte fallet.

Hade inte blivit någon celldelning så fanns inget att sätta in, så det var inte nödvändigt för oss att åka till Malmö idag. De hade upptäckt ett problem idag som inte framkommit på tidigare kontroller. Spermierna var många och simmade bra, men tydligen inte så uthålliga så effekten avtog snabbt. (Detta kan tydligen alltid ha varit så, eller så kan det bara vara dagsformen som spelar in, men tydligen inget de kan upptäcka förrän de sammanför dem med ett ägg.) Trots omständigheterna tyckte de att detta var en bra upptäckt så vet de exakt hur de skall gå tillväga nästa gång. Sa att vi inte skulle vara oroliga pga detta, för chanserna var fortfarande mycket goda för oss men nästa gång blir det istället ICSI, mikroinjektion. Klart man blir glad för detta och kommer kännas skönt längre fram att det inte är kört. Men just idag känns ingenting bra...

Nästa gång ja... Känns riktigt avlägset nu och har bara gråtit hela eftermiddagen. Känns som himlen har trillat ner och att det aldrig kommer bli bra igen. Men någon gång emellanåt tänker man logiskt och då vet man att det ändå inte är något jag kan göra åt saken. Bara att hålla huvudet högt och sikta in sig på hösten igen istället, allt kommer gå bra då istället! Kanske...
Så är det bara och det vet man om. Men som sagt... Idag är det förbaskat tungt...

Dags att krypa ner i soffan med min svullna, onda mage. Krama katten och bara tycka synd om oss. Imorgon är en annan dag...

Väntan...

Är nu hemma och väntar. Ska vara nere på kliniken 14.15 om nu inte telefonen ringer innan med något tråkigt besked... Men känner mig säkrare och säkrare ju längre tiden går. Om allt såg ok ut skulle de även skicka ett sms till mig, men det gör de inte förrän isåfall mellan 11.30 och 12.30. Det kan egentligen kvitta känner jag nu i efterhand för då är man nästan på väg redan, men valde att jag ändå ville ha det för sakens skull.

Lite overkligt egentligen, men i eftermiddag kan jag i princip vara gravid!

Håll tummarna!

Då var jag ifatt med min uppdatering och har då kommit till dagen idag! Eller dagen efter skall jag kanske säga... De jag inte kände i magen igår känner jag idag... Ömmar rätt så bra och gjorde ett försök till promenad i eftermiddags men gick inget vidare. Har nog aldrig gått så långsamt genom handelsgatan som idag! Men blev lite frisk luft iallafall samt ett besök på apoteket där jag inhandlade alvedon och ett graviditetstest...
Nu är jag där igen och tar kanske ut lyckan lite i förväg, men jag måste ju bara vara inställd på att det kommer gå vägen, något annat finns inte.
Har också blivit livrädd varje gång telefonen har ringt idag, då ett negativt besked inte är önskvärt. Vill bara inte tro att man gått igenom de två senaste veckorna med injektioner,magont och lögner förgäves.
Blev dock inget negativt samtal idag, så hoppet lever att inget händer under förmiddagen imorgon heller!
Fick ett samtal i morse dock som krävde en lögn. Min vän M ringde och ville hälsa på mig på jobb idag då hon var ledig. Fick säga att det tyvärr inte gick då jag var hemma med typ maginfluensa...

Så dags att lägga sig för soffan och ladda inför nya äventyr imorgon! Klockan 14.15 blir det förhoppningsvis äggåterförande. Håll tummarna!

22 juni 2009

Så hade den kommit, den stora dagen. Dags för punktion och se vad senaste tidens behandlingar resulterat i om man nu hade lyckats skapa några dugliga ägg.

Var mycket nervös hela morgonen och hade knappt sovit en blund pga detta. Humöret var därefter, och det var inte många ord som utdelades här hemma och under bilfärden ner till Malmö. Då körningen inte var helt laglydig kom vi ner fortare än förväntat dit, vilket var både på gott och ont. Alltid skönt att vara i god tid, men samtidigt ännu mer tid till att bara sitta att fundera på vad som komma skall.

Klockan 9.00 nästan exakt kom en sköterska och hämtade oss och visade in oss till vårt rum som vi hade tillgång till så länge vi var på kliniken. Jag fick en vacker sjukhusskjorta att byta om till samt en tablett Stesolid som skulle vara lugnande tror jag. Därefter blev jag nerbäddad i en säng som fanns i rummet med ordination att bara slappna av ett tag så skulle hon komma snart igen. Samtidigt fick T avlägsna sig till ett annat rum där han skulle fixa sin del i det hela...Efter ca 10 minuter dyker sköterskan upp igen och det var dags att sätta in en kanyl inför op. Nu när jag tänker tillbaka var det detta som var det obehagligaste i hela proceduren, trots att hon var jätteduktig på sin sak. Men jag tycker det är lite läskigt att ha ett plaströr i armen... Efter detta skulle jag bara ligga och vila ett tag till och då kom T tillbaka från sitt uppdrag. Allt hade tydligen gått bra, sedan skulle vi inte prata mer om det! ;-)

Strax innan klockan 10.00 tror jag (from nu är tidsuppfattningen och minnet rätt suddigt...) blev vi hämtade igen till operationssalen. Tabletten hade nog effekt för redan nu kände jag mig rätt så vinglig och förvirrad. Satte mig upp på den "underbara" britsen med benen i vädret och sedan var det dags. Fick något smärtstillande i armen samt lokalbedövning i de nedre regionerna. Därefter punkterades de äggblåsor som fanns och äggblåsevätskan sögs ut för att gå vidare till laboratoriet för att se om där blivit något bra ägg. Detta gick bra och jag kände inte någon smärta överhuvudtaget. Gissningsvis väldigt bra droger, då jag knappt minns någonting av ingreppet. Positivt i en bemärkelse då jag slapp ha ont men samtidigt lite tråkigt då jag inte heller kunde följa på tv-skärmen som fanns i salen vad som hände, samt att jag inte uppfattade något av det de berättade om vad som skedde. Men, men. Hade T med mig därinne som uppdaterade mig i efterhand.

Efter detta blev jag eskorterad tillbaka till vårt rum och fick bädda ner mig ett tag och sova ruset av mig! :-)Vid uppvaknandet senare fixade T lite fika till mig, inte så mycket men det smakade fantastiskt gott. Var vrålhungrig då jag varit fastande sedan igårkväll.Senare kom sköterskan in och meddelade att de fått ut 4 ägg som såg fina ut samt att de andra miljoner liven som T fixat till såg också bra ut. Vi fick en tid för insättning till nu på onsdag och skulle det vara så att det inte blir något bra embryo att sätta in skulle de ringa oss innan så vi slapp åka ner. Måtte inte telefonen ringa nu på två dygn... Inte från 040 riktnummer iallafall...

Fick två tabletter med mig hem som skulle tas mot infektion, doxyferm eller något tror jag de hette, och information att jag skulle ta en spruta med ovitrelle till när jag kom hem, dock bara halva dosen... Spelade mindre roll eftersom jag ändå var tvungen att sticka mig. Trodde jag var färdig med de här sprutorna?! Men tog den direkt när jag kom innanför för dörren och ruset fortfarande satt i, så det gick lätt som en plätt!

Och denna var då den sista för denna gången.Sedan var det hemfärd och jag sov i stort sett hela eftermiddagen, kvällen och natten... Zzzzz...

21 juni 2009

Så dagen förre punktionen (äggplockning) och får väl säga att nervositeten börjar smyga sig på nu. Först är man rätt så nervös att det skall göra ont, sedan kommer den andra rädslan att där inte skall vara något ägg som är bra nog...

Försöker att tänka positivt så mycket som möjligt att allt kommer gå bra och att jag inte kan styra något nu ändå, men ibland dyker de där mörka funderingarna upp ändå...

Positivt denna helgen är att många av mina närmsta vänner är bortresta så det blir inga direkta aktiviteter som är inplanerade. Missförstå mig inte, tycker väldigt mycket om att umgås med dem, men ack så skönt att slippa ljuga för dem dessa dagarna iallafall.

Kommer ju förhoppningsvis bli en hel del vita lögner här framöver istället... :-)

20 juni 2009

Idag fick en gammal god vän en liten flicka, Emi! Stort grattis Malin och Richard!

OVITRELLE är ett läkemedel som innehåller koriongonadotropin alfa, som är mycket likt det koriongonadotropin som finns naturligt hos människor, men det tillverkas i laboratorier med speciell rekombinant DNA-teknik. Det tillhör en familj av hormoner som kallas gonadotropiner, som är involverade i den naturliga kontrollen av fortplantningen.
Ovitrelle används till kvinnor som genomgår assisterad reproduktionsteknologi som IVF, provrörsbefruktning. Först ges andra läkemedel för att få till stånd tillväxt och utveckling av flera folliklar (äggblåsor) som innehåller ägg. Ovitrelle används sedan för att folliklarna skall genomgå en slutlig mognad.

20 juni 2009

Så var det idag då dags för sista sprutan! Gonal-f och Orgalutran är nu lagda på hyllan och exakt klockan 22.00 ikväll var det dags för en som heter Ovitrelle vilken skall sätta igång ägglossningen. Denna gick som en dans, nästan för lätt då den var identisk med helvetes-sprutan, men berodde nog mest på att det var den absolut sista jag någonsin ska ta!(Förhoppningsvis den sista får jag tillägga...)
Så nu känner jag mig förberedd inför äggplockning. Imorgon söndag är en vilodag och klockan 9.00 på måndag skall vi befinna oss på kliniken. Mycket spännande, hoppas nu allt har utvecklat sig som det ska där nere så detta inte varit förgäves.

19 juni 2009

Idag var det midsommarafton och den firades ute hos några vänner på landet! (Vet inte om de här vännerna uppskattar benämningen landet, men de bor iallafall en bit utanför stan!) :-)

Var en mycket trevligt eftermiddag/kväll med lekar, god mat och gott sällskap. Blev en nykter dag fast det fortfarande är tillåtet att intaga alkohol. Men då det var dags att ta de sista sprutorna ikväll så valde jag att köra så vi skulle komma hem i tid till dem.

Samtidigt återigen dags att ljuga varför vi var tvungna att åka vid nio-tiden, denna gången hade vi lovat att åka inom T:s far och även fira lite midsommar med honom. Detta var dock förberett sedan tidigare så blev inte så konstigt när det väl var dags. Tror ingen funderade på det iallafall.

Satt samtidigt och funderade lite nu när detta midsommarfirandet har blivit tradition, att nästa år kanske man sitter här med en liten också. Så mysigt det hade varit! Om bara...

18 juni 2009

Börjar äntligen närma sig slutet med de här förbenade sprutorna nu. Börjar dock bli riktigt rutinerad på att ta dem, men det är inte kul alls...
Nu har jag även börjat bli rätt så svullen och öm i magen, men inget konstigt det heller givetvis. Pratade med en sköterska sist när vi var nere i tisdags om orgalutran-sprutan att den var mindre rolig. Hon gav mig ett tips på hur jag kunde ta den som förhoppningsvis skulle förenkla det hela. Sagt och gjort, tittade ordentligt på spetsen nästkommande gång då det var dags att sticka så den kom i rätt vinkel. Gjorde absolut ingen skillnad... Var lika obehaglig och trög som tidigare. Men, bara att bita ihop. Sista dagen för den imorgon och förhoppningsvis aldrig mer!

Värdefulla vänner

Finns inget bättre än att ha riktiga vänner som bryr sig om en, är en fantastisk känsla. Har två kära vänner i bekantsskapskretsen A & H som är invigda i detta redan innan starten, då de var på gång att få genomgå samma sak själva. Men för dem gick ivf-planerna i stöpet då de för några månader sedan blev gravida på naturlig väg. Skönt för dem, är jätteglad för deras skull! Iallafall är de och har varit ett jättestöd nu under denna resan och känner verkligen att de ställer upp oavsett vad det handlar om. Än en gång stort tack, tycker så mycket om er, ni är guld värda!

Det här har även en baksida... Finns en väldigt god vän till, J, som jag gärna skulle vilja berätta för just nu, men har beslutat mig för att avvakta av olika anledningar som hon skall få reda på sedan. Iallafall om allt går som det ska är hon näst på tur att få veta, då det är en person jag inte vill ha hemligheter för.

17 juni 2009

Under min bilresa igår kom jag fram till ett beslut. Det var dags att öppna sig för arbetskamraterna trots allt. Drog slutsatsen att man har ändå så mycket annat viktigt att tänka på nu så det finns ingen anledning att gå och må dåligt över övrigt.
Efter bilfärden igår åkte jag hem och ringde jobb. Pratade med E och sa att jag skulle komma in efter lunch och att jag ville prata med dem allihop då.
Sagt och gjort, efter 12.00 satt jag mig i bilen och åkte upp till dem och vi samlades inne i köket. Jag var jättenervös och det kom någon tår då och då och även de såg nervösa ut då de inte visste vad som väntade. Iallafall berättade jag hela historien, hur långt vi hade kommit samt vad som komma skall att jag återigen skulle behöva vara ledig några dagar nästa vecka. Bad också om ursäkt att jag ljugit för dem tidigare och att det är detta jag mår så dåligt över fast det egentligen var roliga nyheter för min del som levererades. Allt gick kanonbra och de var väldigt stöttande och gratulerade. Någon uttryckte även sin lättnad då de befarat att det kunde varit något allvarligt fel på mig. Då kom det en tår igen... Är en skön känsla när folk bryr sig om en, samtidigt som jag då visste att jag tagit rätt beslut.
Den största tveksamheten jag hade att berätta på jobb var att chefen är god vän med T samt att han och hans fru emellanåt ingår i vår bekantskapskrets.
Som sagt vi vill inte att detta skall komma ut förrän graviditeten faktiskt är ett faktum, vilket också poängterades för dem. De förstod och lovade att inte säga något.
En stor sten föll från mitt bröst, allt togs emot bra och äntligen slipper jag ljuga för dem iallafall!

16 juni 2009

Kontroll nummer 2 och dags igen för nya lögner... Idag på förmiddagen var det återigen dags att ta sig ner till Malmö för kontroll. Spännande givetvis, men detta överskuggades av att jag återigen var tvungen att ljuga på jobb... Kvällen igår gick mest till en massa funderande vad jag nu skulle hitta på för att komma loss som samtidigt kändes trovärdigt. Hade först bestämt mig för att ringa E, men svårigheter att ljuga muntligen till henne blev alltför tufft så jag fegade ur och skickade ett sms istället. Skrev att jag mådde inte alls bra och var jättedeppig så om jag kunde ta förmiddagen ledigt och vila upp mig. Fick till svar att det var inga problem, jag skulle stanna hemma sålänge som jag behövde och ta hand om mig, samt att hon tänkte på mig. Kanonbra tänkte jag först, sedan tog samvetet och skuldkänslorna över... Helt plötsligt mådde jag dåligt på riktigt.

Men en tur ner blev det givetvis, inget att diskutera med det. Denna gången åkte jag själv då min kära sambo T fick det tufft att vara ledig från sitt jobb. Hade givetvis varit skönt att ha honom med som stöd, men tyckte det räckte med en av oss som fick problem med arbetsplatsen.

Allt såg bra ut denna gången också, 7-8 äggblåsor hade det blivit nu och allt går enligt planerna, fantastiskt skönt!
Men glädjen övergick till bekymrat funderande igen...
Mina tankar var att vi skulle få äggplock som nu på torsdag den 18 och med insättning igen till helgen, vilket hade passat utmärkt ledighetsmässigt. Läkaren som gjorde ultraljud på mig i fredags gav oss nämligen lite förhoppningar om detta, om än vaga men något jag rättade mig efter i min planering. Så här blev det givetvis inte utan dags att fortsätta med sprutorna ytterligare 4 dagar och att det blir äggplockning måndag den 22:e.
På vägen hem ringde jag T samt en god vän A och grät... Allt positivt bara försvann och mina tankar gick bara till att nu var jag återigen tvungen att ljuga för mina kära arbetskamrater som redan ställt upp och visat omtanke för mig och mina lögner. Blev en tuff bilfärd i min ensamhet, med mycket funderande hur jag skulle göra. Berätta eller inte, det var frågan... Jag borde ju bara glad att allt går enligt planerna...

Skapa äggblåsor, hindra ägglossning...
För kvinnor som genomgår assisterad befruktning, omfattande IVF och andra metoder, kan i enstaka fall för tidig ägglossning ske, vilket medför en signifikant minskad chans att bli gravid. ORGALUTRAN används för att förebygga för tidiga LH-stegringar som kan orsaka en sådan för tidig ägglossning.

12 juni 2009

Idag var det dags för den första kontrollen sedan jag började med mina injektioner i måndags. Såg med spänning framemot denna, men stötte på problem redan nu. Vi har bestämt oss att hemlighålla detta för våra nära och kära precis som en vanlig graviditet tills tiden är den rätta och när det känns ok för oss att berätta. Så mina förhoppningar var att denna kontrollen skulle ske som imorgon lördag istället, men då hade de tydligen inte öppet, så det var fredagen som gällde.
Stora problem för mig gällande mitt jobb... I normala fall har jag inga problem att ta ledigt några timmar eller någon dag med kort varsel sålänge jag bara är överens med min närmaste kollega då hon får ta över mina uppgifter vid sådana tillfällen. Chefen lägger sig inte i detta utan det är mellan henne och mig, vilket är helt underbart och en fantastisk förmån att ha på en arbetsplats. Problemet var att denna fredagen hade E (kollegan) redan bett sig ledig sedan en tid tillbaka då hennes syster tog studenten. Inget att göra åt den saken, men hur fanken skulle jag nu kunna vara ledig då jag sitter ensam på kontoret?!
Fanns bara en utväg och det var att ljuga för chefen... Sa att jag hade fått en återbudstid för kontroll av min endometrios och var tvungen att ta denna, annars kunde jag inte få tid förrän i augusti. Han visade stort medlidande och menade på att jag givetvis skulle ta denna och sa att det var inga problem att stänga växeln på eftermiddagen. Jag blev jättetacksam och samtidigt kände jag mig hur rutten som helst att behöva ljuga på detta viset... Riktigt jobbig att vara oärlig mot personer som bryr sig om en.

Iallafall åkte vi ner till kontroll i Malmö och allt hade tagit sig fint. Hade nu 4 äggblåsor och det var bara att fortsätta med injiceringarna. På kvällen var vi en liten sväng hos E:s syster på studentfest men lämnade redan vid nio-tiden då jag "inte mådde bra"..
Ca klockan nio är den tidpunkt då jag tar mina injektioner och det skall väl inte skilja alltför mycket i tid, så det var tvunget att lämna då tyvärr. Men allt för ett större ändamål!
Denna kväll var att det dags att starta med ytterligare en spruta, orgalutran, så nu framöver är det då 2 sprutor per kväll som gäller som skall tas direkt efter varandra.
Jämfört med gonal-f är orgalutran sprutan från helvetet... Denna sökte mig ordentligt, då man fick ta i rejält för att få in den. Inte alls lika spetsig som den första, samt att det svider rejält efter injiceringen. Usch! Men förhoppningsvis inte så många dagar kvar med den.

Hamster i magen...
Lite info om det jag injicerar och varför. Tänk om jag blir med en konstigt pratande gnagare istället? ;-)

GONAL-f används för att utveckla flera folliklar (äggblåsor) och därför flera ägg hos kvinnor som genomgår assisterad befruktning som ivf.
GONAL-f pulver och vätska till injektionsvätska, lösning.
Verksamt ämne: follitropin alfa (framställs med hjälp av genetiskt modifierade ovarieceller från kinesisk hamster)

8 juni 2009

Så var det dags. Idag var en dag med blandade känslor! Äntligen är det dags att starta resan, samtidigt som jag har en hel del bekymmer vid denna tidpunkten varje månad. Mår väldigt dåligt de första dagarna vid mens pga endometriosen och är i princip sängliggande två dygn. Detta hade iallafall varit önskvärt att kunna göra men med tanke på att man även har ett jobb att sköta blir det en stor förbrukning av inflammationshämande piller dessa dagar för att överhuvudtaget klara av att stå på benen... Men som sagt denna gången innebar det lite annat också som gjorde att man kunde koppla bort smärtan lite enklare.

Hämtade ut en stor mängd mediciner på apoteket för ca en vecka sedan vilket var en något chockerande upptäckt. Att jag visste det var en hel del som jag skulle få i mig, men en hel bärkass full! Men skall man lura kroppen skall det väl göras ordentligt...
Iallafall nu måndag kväll var det dags att starta enligt ordinationen som läkaren skrivit till mig. Dag 1 skulle det börjas med en injektion med en spruta som hette gonal-f. Denna spruta kan jag tänka mig är väldigt lik en sådan som man injicerar när man har diabetes. Väldigt fin spets, inte lik någon klassisk spruta och överlag väldigt enkel att använda. Men... Hade som sagt testat att sticka mig själv med någon liknande denna sist vi var nere i Malmö för att de skulle se så jag klarade av det. Då kändes detta inte alls farligt, när jag väl blev klar att sticka in den i magen. Något nervöst innan bara..
Samma procedur idag då. Kändes inte alls mycket när jag väl fått in sprutan och injicerat, men känslan innan jag väl fick för mig att trycka in denna i magen... Inget direkt något man gör varje dag och sticka sig själv, så tankarna gick igång igen med mycket oro och nervositet om hur det egentligen skulle komma att kännas. Ett antal minuter senare lyckades jag till slut trycka in den och givetvis kändes det knappt någonting...

6 maj 2009

Idag var vi på vårt första besök nere på IVF-kliniken i Malmö. Detta bestod mest av information om hur allt fungerar samt rundvisning på kliniken så att vi vet vad vi har att vänta. De gjorde även ett ultraljud för att checka läget så allt såg ok ut i de nedre regionerna, samt för att bedöma vilken dosering jag skulle få på kommande injektioner.
Allt såg bra ut och de tyckte att vi kunde starta med behandlingen redan nu till nästa period, men då vi hade en resa inplanerad till Grekland den 17 maj fungerade inte detta med kontrollerna som skall göras med jämna mellanrum. Så vi lämnade kliniken med ett antal recept på mediciner som skulle hämtas ut i god tid innan starten, vilken bestämdes till första menstruationsdagen i juni månad.

Uppdatering

Då jag börjar lite i efterhand med detta skrivande tänkte jag nu ta en liten uppdatering vad som hänt den senaste tiden, därav ett antal inlägg härefter med tidigare datum. Dessa känns dock viktiga för mig att ha med så helhetsbilden kommer fram.

Varje hjärta har en hemlighet...

Dags för mig att börja skriva lite tankar och funderingar mitt i detta äventyr där jag står nu.
Har en tanke med denna att om jag nu lyckas bli gravid så skall denna sida hjälpa mig lite den dag jag väl blir med barn, då det är dags att berätta för mina vänner och bekanta. Kan de få läsa om denna resan jag varit med om och förhoppningsvis få en del svar på funderingar de eventuellt har kring detta, samt att de kanske får en viss förståelse varför jag agerat som jag gjort i vissa situationer.
Bakgrunden till att vi nu använder oss av provrörsbefruktning (IVF) är att jag har endometrios, vilket kan innebära problem med att bli gravid på naturlig väg. Behöver inte vara så och är inte helt bekräftat i mitt fall, men efter ett antal försök, undersökningar och samtal med min läkare skrev hon i november 2008 en remiss till IVF-kliniken i Malmö. I maj 2009 hade vi vårt första besök hos dem och nu i slutet av juni är vi mitt uppe i en behandling, förhoppningsvis med lyckad utgång.

Detta är min historia från och med nu.